Venice of the North
Igår när jag gick från jobbet till Riksdagsbiblioteket mötte den här vyn mig när jag gick över Riksbron. Som tur är har tjänstemobilen begåvats med en schysst kamera... Stockholm är nästan onödigt vackert ibland.
Working Girl
Jag trodde aldrig jag skulle få jobb på den här utbildningen, och se här: finanskris, ännu inte färdig med min magisterexamen och... eh, statsvetare och trots allt detta ligger det en tjänst i Rosenbad och väntar på mig!
En och en halv vecka på nya jobbet
Första veckan (läs: förra veckan) fick jag lära mig A-punktsdatabasen och vad det är jag ska hantera gällande COREPER I. Vidare fick jag pyssla med postutdelning, vilket är en av mina fasta arbetsuppgifter hela sommaren. Tre gånger om dagen ska jag pallra mig iväg till postrummet och kopiera upp de papper som kommer in så att alla som ska ta del av dem får varsin kopia. Väldigt, VÄLDIGT, kvalificerat arbete. Det som gör att jag helt klart kommer att stå ut är att jag fick instruktioner om att kolla igenom papprena (=läsa igenom dem) för att se vilka handläggare som ska delges. Expertbildning, here I come! Tillråga på allt ska jag korrekturläsa A-punktsannoteringarna innan de går iväg - och oh yeah, allmmänbildningen i EU-frågor kommer ju vara på topp efter det här!
Sen ska jag även arbeta endel med COREPER II. Men då är det på instruktionssidan. Granska och föredra instruktionerna innan de går iväg till Bryssel. Ännu en gång: EU-kunskaperna kommer vara på topp.
Imorgon ska jag börja på ett utkast till ett tal som Cecilia M. ska hålla på Gotland. Det är ganska läskigt, jag har ju aldrig börjat från noll själv, utan har alltid agerat hjälp åt någon begåvad handläggare. Den här gången kommer den begåvade handläggaren in i halvtid ungefär. (EMMA! Jag är Sam och Toby!)
Nästa vecka ska jag lära mig ännu en persons arbetsuppgifter. Som mest blir det att jag vikarierar för tre personer samtidigt. Härligt.
Sista dagarna i Dublin
Så. I onsdags slutade jag så jobba för Boylesports. Yey! Den här veckan är det Galway så då vill man verkligen inte jobba. Det är väl inte lika stort som Grand National, men med tanke på att alla har gratulerat mig för att jag inte ska jobba under Galway så gissar jag att det är illa nog.
Vad hände så sista veckan? Hmm. Inte mycket. Padraig Harrington vann British Open, och vi fick betala ut skitmycket i vinster till folk som hade satsat på honom när oddsen var halvhöga. Dagen efter segern betalade vi ut ungefär dubbelt så mycket som vi tog in. Det är inte illa för de som vinner. Den dagen fick jag även 95 euro i dricks, vilket inte är helt fel. Av en kund fick jag och Sharlene 100 euro att dela på.
Övriga dagar gick ganska bra de också, inga dricks att tala om, men ganska trevligt och tiden gick okej fort. Sista kvällen jag jobbade ringde Michelle (som är chef över vår butik och några andra) och tackade för den här tiden och önskade mig lycka till och så, vilket var mycket trevligt.
I torsdags kom Rickard hit, och vi hade en trevlig helg. Första kvällen gick vi och såg the Simpsons Movie, och den var jättebra! Man skrattar hela filmen igenom, och jag tyckte att den höll hög kvalitet hela tiden. (Spiderpig, spiderpig, does whatever spiderpig does?)
I fredags gick vi på stan, tittade på Trinity College och Book of Kells ? det var trevligt. Vår guide på Colleget var ganska rolig, men de övriga i guidegruppen verkade inte förstå hans humor. Bland annat pikade han amerikaner för att de uttalar Berkeley fel, då det är uppkallat efter biskopen Berkeley som är från Irland vars namn uttalas Barkley. Det var mycket roligt då där var mor och dotter från USA som ställde en fråga rörande just Berkeley.
Efter att ha varit så otroligt kulturella gick vi och åt kebab och falafel på ett ställe i närheten av Trinity, och det var otroligt dyrt och inte alls särskilt bra. Falafeln höll knappt ihop när man lyfte den, och dessutom utgjordes den till en tredjedel av otroligt fet sås. Vi fortsatte sedan våra kulturella upplevelser och gick och såg Transformers ? även den rekommenderas!
Lördagen spenderades på Dublin Zoo i Phoenix Park. Det var mycket trevligt, de hade stora kiiiiiisar! Tigrar, lejon, jaguarer och leoparder för att nämna några. Apor också. Gorillor och schimpanser och liknande, och en massa små sötnosar av olika slag som man bara ville krama och pussa. Dessutom fanns det en bäbiselefant och en bäbisgiraff. Otroligt söta. På kvällen gick vi ut och drack Guinness och Bulmers och gick sedan vidare till Boxty house så att Rickard skulle få prova på irländsk mat.
Igår (söndag) var sista dagen, och vi åkte ut till Dundrums shoppingcenter för att klara av de sista sakerna på önskelistorna. Rickard köpte en snygg vit skjorta, och jag köpte ett linne, en t-shirt och en klännig/tunika. Vi passade på att äta på den otroligt irländska restaurangen KFC, första gången för mig, men jag kan nog göra om det om tillfälle bjuds. Rickard åkte hem igår kväll, och jag återvänder till civilisationen (dvs. utan heltäckningsmattor men med hyfsad standard i personlig hygien) imorgon kväll. Som tidigare nämnt inbjuder jag intressenter till en bokklubbsdiskussion om Harry Potter and the Deathly Hallows. Emma, Erica ? that means you! Men även andra som vill hänga med.
Vad kommer jag att sakna när jag lämnar Dublin? Att lönen kommer varje vecka, folket jag har jobbat med, alla smaskiga frukjuicevarianter och smoothies. Hyfsat billig bio. Ben&Jerrys-disken på bion. Bra DVD-utbud. Och antagligen fler saker, men inget jag kommer på nu. Jag kommer i alla fall inte att sakna vitt bröd och galet sinnessjuk trafik.
Trinity College
Phoenix Park Tea Room
Tre elefanter balanserade? (och en är pytteliten!)
Noshörningar
Tiger!
Lejon. Raaawr!
Red Ruffled Lemur (Kanske? Kommer inte riktigt ihåg vad de hette?)
Randsvansad Lemur
Kan någon tala om varför där är en sköldpadda i Lemurburen?
Zebror, giraffer och strutsar
Flodhäst
Gorillor
..och sa loste sig allt. Nastan.
Jag och Karin var och sag nya filmen i lordags nar jag slutat jobba vid halv tio. Efterat insag jag varfor de lagt bok och filmslapp sa nara inpa varandra - det blir naturligtvis en masspsykoseffekt. John var inne idag pa jobbet och snackade med mig och Jenny. Han sag filmen igar, och ska se den igen pa fredag for att komma i ratt stamning for nya boken. Jag har dessutom lovat honom att jag ska ga och koa ikladd mina arbetsklader (se Ylvas och Karins blogg for hur de ser ut. Det ar likadant som Ylvas) men bara om han foljer med och gor det han ocksa.
ojojoj. Apokalypsen ar nara. Bara 50 timmar bort faktiskt.
Två arbetsveckor avklarade
Nu är två arbetsveckor avklarade, och jag har faktiskt till och med påbörjat den tredje.
Första veckan jobbade jag 40 timmar, andra veckan (en vecka är från söndag till lördag, inte måndag till söndag) jobbade jag först mina 40 timmar, och fredag kväll ringde Gordon som är chef för Boylesports i Dublin och bad mig jobba ett 12timmarspass på lördagen. Så då gjorde jag det. Sen jobbade jag igår också, det vill säga 7 dagar i rad. Tack och lov att jag nu har två dagars ledigt, men sen jobbar jag 12timmarspass fyra dagar i rad. Inte fullt så trevligt.
Jag har även fått min första lön, som sattes in på mitt irländska konto. ?312,62 efter emergency tax och den statliga sjukvårdsförsäkringen som alla måste betala.
Ni som håller er uppdaterade på karinoylvaidublin.webblogg.se har även hört att Ian som var manager i vår butik har blivit sparkad, och det samma vecka som Jenny som är deupty manager var på semester i Portugal. Härligt. Fullständigt kaos har det varit den här veckan, en massa folk som inte normalt jobbar där har fått komma in som managers för en dag eller en kväll, och de förväntar sig att jag ska kunna saker som lösenordet till datorn som managern har och sånt.
Ylva och Karin har varit i Belfast över helgen, så det gjorde inget att jag kom hem och somnade i soffan nästan direkt i lördagskväll.
I fredags var vi och såg Die Hard 4.0, som är superbra och verkligen ska ses. Hysteriskt rolig. Vi kom dit i tid till föreställningen 21.20, men den var slutsåld så då köpte vi biljetter till 22.20 och gick och tog varsin Guinness på Dublins äldsta pub (det är vad Ylva och Karin sa i alla fall). Sen köpte vi glass på bion, för de har en ben&jerrysglassbar. Karin hade med sig popcorn hem från jobbet till oss alla, så när vi hade satt i oss allt det där hade både hon och jag magknip. Ylva däremot har stålmage och kände inte av något alls.
På fredag är det premiär för Harry Potter and the Order of the Phoenix ? och jag jobbar till halv tio! Suck. Kanske kan man få tag på biljetter till en föreställning 22.20 eller så? Hoppas. Synd bara att jag jobbar dagen efter också? Och sen är det bara en vecka till sista boken! Hurra! Fast då är Bodil här och kräver kanske att jag ska vara social? John sa att han skulle begära ledigt den dagen för att kunna läsa boken ordentligt. Det är en idé, men storasyster kanske inte uppskattar om jag gör så?
Vi får väl se vad som händer.
Soon the time will come when we have to choose between what is easy and what is right. Eller nåt i den stilenFörsta veckan och lite så
Jag har nu jobbat sju dagar. Måndag till fredag förra veckan, och sedan måndag och tisdag den här veckan. För en vecka sedan ansökte jag om bankkonto och PPS-nummer för att inte behöva få ut min lön kontant, och som ett första steg mot att inte behöva betala så kallad Emergency tax. Igår kom allt, och jag har nu faxat det till Una på Human Resources, vilket tog ganska lång tid för att jag hade skrivit ner fel faxnummer när jag pratade med henne, alternativt att hon sa fel ? oavsett vilket listade Ylva och John ut att det saknades en trea mitt i.
De här sju dagarna har i alla fall gått ganska bra, inga större missöden. Vid ett tillfälle råkade jag ge 40 euro för mycket i växel, men upptäckte det och kunde stoppa killen och ta tillbaka dem innan han hann ut ur butiken. Alla kunder har mycket lättare att uttala mitt namn än Ylvas, och de äldre herrarna säger omedelbart ?Ingrid Bergman!? när de ser vad jag heter.
På torsdag får jag min första lön, vi får väl se då om det känns som om det är värt det.
I helgen gick jag och Karin lite på stan och på en utställning på biblioteket om och med Leonardo da Vincis anteckningsbok som ägs av Bill Gates. Det var väldigt intressant, och ganska häftigt att verkligen vara så nära något så unikt.
När vi var på stan gick vi också in på ett ställe där designers som ännu inte har slagit igenom (eller vad man nu ska säga) ställer ut och säljer sina saker på helgerna. Där fick vi även se lite irländsk dans och höra irländsk musik. Galet var det i alla fall.
Mycket få tror förresten på att jag och Ylva är systrar. En kille trodde att jag var syster till Ian, som är manager för den här butiken. Numera frågar han mig alltid ?so where?s the brother?? så fort Ian inte är där, men han verkar inte våga göra det så att Ian hör.
Första dagen på jobbet
Idag var min första dag som anställd på Boylesports.
Jag kom dit 10:26 och så pratade vi lite om vad man gör, jag fick titta på när Ian och Ylva tog emot och registrerade bets, och sedan letade Ian upp manualen som alla nyanställda får så att jag kunde läsa lite i den.
Efter ett tag kom det ett paket med bud som innehöll min boylescarfs, min alldeles egen manual, två namnbrickor med mitt namn på, mitt anställningskontrakt och lite andra papper som jag ska fylla i och skriva på för att kunna få ut min lön sen. Ian ringde dessutom till human resources för att jag skulle få ett brev som förklarade att jag är i behov av ett bankkonto, och som skulle lämnas till banken för att jag skulle kunna öppna just ett bankkonto.
När brevet hade faxats över till oss gick jag upp på stan för att skaffa ett PPS-nummer som bland annat gör att jag inte måste betala 30% extra skatt i början. Tyvärr var det fler än jag som behövde just sådana nummer, och det var ungefär 100 personer före mig i kö. Jag ska gå dit imorgon när de öppnar och se om jag kan få en bättre köplats.
Tillbaka på Boyle fortsatte jag att läsa min manual, och när klockan var efter två gick jag över till banken på andra sidan gatan för att öppna ett bankkonto. Tyvärr accepterar de inte bara ett fax, utan jag måste återvända med originalbrevet.
Jag och Ylva åt lunch på Heavenly, hon åt en sallad och jag en bagel. Efter lunch (nu var klockan närmare fyra) så var det dags för mig att börja prova på att använda datorn. Jag fick den stora äran att göra det som kallas translations; att överföra vad kunderna har skrivit för hand på kupongerna de lämnar in, till något som fungerar i en databas. Efter ett tag fick jag ganska bra koll på hur jag skriver in åtminstone vissa sorters bets.
Ylva och Ian lät mig gå hem strax före sex. Då kom jag hem till en lägenhet som städades av roomie Bijan som snart lämnar stan (och lägenheten). Han hade till och med införskaffat klisterlappar till soppåsarna och tog ut soporna som har stått här och luktat illa ett tag. Nu ska jag ta mig en kopp te och fortsätta läsa i min manual. Jag har nog förstått hur de vanligaste sorternas bet fungerar nu, och det är ju ett steg framåt i alla fall. Dessutom fick vi vars ?10 i dricks av en kille. Det var definitivt trevligt!
Dublin Pride
Förresten, en av killarna i Prideparaden såg ut alldeles extremt mycket ut som Christer Lindarw (hm? stavas det så?).
Prideparaden med Trinity i bakgrunden. Vill man inte bara sjunga "o ja vill leva la dolce vita... när man ser killen till höger?
Jobb och sånt
Vi kan börja med intervjun och allt runt det. Ylva tog mycket vänligt reda på vilken buss jag skulle ta och varifrån och vid elvatiden i onsdags gick jag bort till den busshållplatsen. Där fick jag vänta kanske en kvart (vilket gör att klockan var strax efter halv tolv) på att bussen skulle komma. Tyvärr var det buss 10 och inte 10A som kom, men så som tidtabellen var skriven såg det ut som om det skulle gå utmärkt att ta även buss 10. Jag hoppade på och frågade chauffören om det var rätt buss till Stillorgan. Tyvärr, förklarade han. Det är bara buss 10A som går hela vägen till Stillorgan, och den slutar gå vid åttatiden på morgonen. Han skulle vända i Belville, och därifrån var det en ?four mile walk? till Stillorgan. Nu var det knappa 20 minuter tills jag skulle träffa Gordon så jag kände att jag helt enkelt skulle få offra lite pengar på en taxi.
12 euro kostade det mig, men jag kom i tid och det var helt klart värt det. När jag väl kom dit så hade Gordon blivit försenad först på stället han var på före Stillorgan, och sedan i trafiken vilket gjorde att klockan var efter halv ett innan han lyckades komma dit.
Intervjun varade ungefär en halvtimme och sedan tog jag bussen hem igen, men den här gången en som gick till centrum. Därefter åt jag lunch och gick lite på stan och sedan var det dags att gå hem till lägenheten igen.
I torsdags kväll lät jag systerY maila över Ericas kontaktuppgifter som referens till Gordon, och i fredags fick jag jobbet. Imorgon 10.30 börjar jag jobba, men då är det inte i Stillorgan tack och lov utan här på Camden street ? några hundra meter från lägenheten. Jag har tänkt jobba till slutet av juli och sen återvända till Sverige ungefär då också. Till dess får ni fortsätta läsa om mina äventyr här.
Första dagen i Dublin
På Argos på Stephens Green shopping centre köpte jag ett USB-minne (1 GB) för 18,99. Sedan åt jag lunch, en Classic Italian Sub på ett ställe som påminner om Subway. Efter lunch gick jag runt lite till, jag var bland annat inne på HMV och Tower Records. På inget av ställena hade de Spearmints nya skiva, men väl andra säsongen av House (för 19,99 på HMV), och lite andra filmer och TV-serier jag vill ha.
Jag införskaffade även ett irländskt mobilnummer. 10 euro kostade det att få ett simkort, men då fick man 10 euro att ringa för gratis också. Eller, så sa hon, men man kan ju se det på vilket sätt man vill.
På Stephens green satt jag ett tag tills det blev för varmt, solen gassade rejält just då. Sedan gick jag vidare upp på norra sidan och tittade runt på Debbenhams, och Penneys och Zara och så. Slutligen gick jag hemmåt igen, och gick in på Boyles där Ylva jobbar så fick hon gå lite tidigare från jobbet och jag kund komma in i lägenheten. Efter ett tag kom även Karin hem och när vi hade lusläst Agros katalog ett tag så gick jag och Karin och köpte en pizza åt oss, och sedan spelade vi skitgubbe och drack te. Det var första dagen i Dublin. Idag är andra dagen, och vi får se vad jag hittar på. Kanske går jag till Arbetsförmedlingen.
Vägen till Dublin 2007-06-17
Klockan var 17:22 när vi kom till Sturup och incheckningen tog nästan ingen tid alls. Väskan vägde 11,7-12 kg (vågen kunde inte riktigt bestämma sig), och då hade jag ändå med mig sill och en kastrull som jag inte ska ha med mig hem. Utrymme för shopping med andra ord!
Först gick jag runt, runt, runt i tax free-butiken, och sedan satte jag mig och läste ?dublinbor? av James Joyce. Tio i sju hade det fortfarande inte kommit upp någon uppmaning på skärmen men jag gick bort mot gaten ändå. Precis när jag stod och väntade på att få visa upp mitt pass gick de ut i högtalarna med att det var dags att gå om bord. Rakt genom passkontrollen oh längst bak i kön med andra ord. Vi lyfte på utsatt tid, jag läste några Joyce-noveller till innan jag somnade.
När jag vaknade var det dags att gå in för landning och vi tog mark 30 minuter före utsatt tid. Det var bara att gå av planet och sedan vandra, vandra och vandra i ca. 3 timmar (jag överdriver här), tills vi kom till ny pass kontroll och slutligen bagagebandet. Här uppstod lite tråkigheter. Alla hade nämligen betstämt sig för att stå tätt intill bandet och vilket gjorde att ingen hade möjlighet att se något, allra helst vi som hade någon framför oss. Jag såg en liten bit av bandet genom ett hål i folkmassan som var ca 30x35 cm, och första gången jag såg min väska passera var det för sent sedan ett några meter att försöka få tag på den. Andra gången den passerade såg jag den tidigare och ropade till, men hann inte peka ut den för killen som stod framför mig innan den var utom räckhåll. Tredje gången den kom så sa han till och frågade vilken det var och lyfte så ut den till mig. Fantastiskt!
Ut till busshållplatsen och längst bort till vänster skulle jag gå nu. Där stod 16A och väntade på mig, strålande! När jag kom fram ropade en mycket stressad förare att han absolut var tvungen att åka och alla vi som var på väg skulle skynda oss. Perfekt för min del. Efter ganska precist en timme kom vi fram till Harrington street där jag hoppade av och sms:ade Ylva att jag var framme, och snart kom hon och hämtade mig.
Lägenheten är inte alls så skabbig som jag trodde att den skulle vara med tanke på deras beskrivningar; den känns fullt bebolig. Nu är både Ylva och Karin på jobbet, och jag ska snart gå ut och göra stan. På onsdag har jag en intervju på Boyles där Ylva jobbar. Det är vissa saker jag ska inskaffa idag hade jag tänkt. En kudde, eventuellt ett USB-minne, kontantkort till mobilen, och kanske något mer. Jag återkommer och uppdaterar er när jag kan!
Det klingar illa, Vägverket!
Far har just informerat mig om att 108:an har dragits om här och var. Bland annat börjar den inte längre i Åsljunga, utan i Örkeljunga. Det är fel. Jag tänker stämma Vägverket för sveda och värk. Bara så ni vet.
För....
Om du startar från Åsljunga motell,
kan du umgås med tyskar nästa kväll.
Nånting har hänt.
Sjung: Hej, kontinent!
Trelleborg e etappmål nummer ett.
Du tar väg hundraåtta, rätt o slätt.
Nånting har hänt.
Sjung: Hej, kontinent!
Efter Häljarp och Ebbarp följer Blegemosa.
Lättar på pedalen i Nackarpsdalen.
Dösjebro finns i väster, efter Marieholm.
När du e i Lund har du ännu en stund kvar,
tills du kör förbi Hyby kyrka.
Om du nu vill bli en riktig europé,
ska du väg hundraåtta dig bege.
Nånting har hänt.
Sjung: Hej, kontinent!
Nånting har hänt.
Sjung: Hej, kontinent!
(Artist: Torsson, låt: Hej kontinent)
Nytt pass på G
Förhoppningsvis blir det inga problem med tillverkningen, och jag kan hämta ut det i tid innan jag åker till Dublin. Irland är mig veteligen inte med i Schengen (vänligen rätta mig om jag har fel!) och dessutom har jag ingen annan ryanair-godkänd ID-handling.
Nytt pass, ny jakt på stämplar...
Fel låt vann.
Från vänster: Mathias pratar med Sigge på Ercans telefon när vi är på Willys, vi tittar på Eurovision hos Mathias och slutligen bara öst i topp (Mårten tog den här bilden med sin mobil och skickade den sedan till min. Tack!).
Les Fatals Picards: "L'amour à la française" från franska uttagningen, de hade mycket finare rosa kläder igår, men låten står sig faktiskt utmärkt även utan rosa!
I remember comme tu étais belle, so beautiful with your sac Chanel
Sur les ponts de la Seine, let's do it again, again, again, again,
You gave me a rendez-vous, what is it ? what is it ?
Je le chercher à toi, dans les rues, je ne suis pas venir car tu ne l'es plus
Je le regarde partout, where are you ? My heart is bleeding, Oh I miss you
L'amour à la française, let's do it again, again, again, again,
You gave me a rendez-vous
Et je cours, je cours, je cours, I've lost l'amour, l'amour, l'amour
Je suis perdu, here without you, and I'm crazy, seul à Paris
Je tu le manque, sans toi I can't, et sous la pluie, I feel sorry
Champs Elysées, alone, la nuit, le Moulin Rouge, I feel guilty
Et le soleil est plus brûlant que les oiseaux, et dans le ciel, I miss you so
A souvenir, a rendez-vous, des fleurs, des fleurs, des fleurs for you
Je tu le manque, sans toi I can't, et sous la pluie, I feel sorry
Je suis perdu here without you, and I'm crazy, seul à Paris
I remember jolie demoiselle, the last summer, comme tu étais belle
I remember, nous, la tour Eiffel, so beautiful with your sac Chanel
L'amour à la française, c'est que je t'aime, je t'aime, je t'aime, je t'aime
I give you a rendez-vous
Et je cours, je cours, je cours, I've lost l'amour, l'amour, l'amour
Je suis perdu, here without you and I'm crazy, seul à Paris
Je tu le manque, sans toi I can't et sous la pluie, I feel sorry
Champs Elysées, alone, la nuit, le Moulin Rouge, I feel guilty
Et le soleil est plus brûlant que les oiseaux et dans le ciel, I miss you so
A souvenir, a rendez-vous, des fleurs, des fleurs, des fleurs for you
Je tu le manque, sans toi I can't et sous la pluie, I feel sorry
Je suis perdu here without you...
(text från http://www.paroles.net)
OJoj... I'm on my way. Eller nåt.
Från kvällen den 17 juni kommer jag alltså att vara på Irland. Oh yeah. Det ska bli intressant. Jag får väl titta på
Black Books och Father Ted och öva på att dricka Guinness tills dess. Jag kan redan recitera Oscar Wilde...
Europadagen 9 maj
Idag är det Europadagen. Gå ut på gator och torg och fira! Själv är jag upptagen med förberedelser för morgondagens seminarium men lite firande kan jag nog hitta på. Om inte annat så har jag ½ påse chips kvar från i söndags.
I måndags fyllde förresten bloggen 2 år. Så det så!
Should I stay or should I go?
När man slutligen bestämt sig så skiter det sig
Jag bestämde mig idag efter att ha övertygats av storasyster för att åka till Dublin och jobba i sommar. Hon hävdar att jag säkert får jobb. Så skulle jag boka men då funkade det inte med Ryanairs bokningssystem och mitt kontokort. Illa. Men jag ska försöka senare igen.
Så... Emerald Isle, here I come! (Maybe...)
SysterB på besök
När de skjutsade hem mig (i faderns nya miljöbil) till min stackars lilla trattkatt fick jag och systern sjunga Torsson utan att få hjälp av någon skiva. Faktiskt mycket svårare än man tror. Pinsamt svårt nästan.