innid

Idag var jag hos kirurgen och han meddelade att han nu anser första delen av läkningsprocessen vara över, och att jag får äta vad som helst! "Fast det gör du kanske redan?" la han till sen.

På vägen hem köpte jag en påse lösgodis med saker jag egentligen inte får äta pga tandställningen... men den ska ju ändå bort om bara några veckor! Youppie!

Jag inser ju att jag har haft en ovanligt lätt operation på alla sätt, men jag skulle definitivt göra om det, även om jag inser att det är en lycklig slump att det har gått så bra! Min kusins operation var tydligen den andra extremen; nästintill outhärdlig. Mamma berättade förra helgen att hon har sett till att jag inte har fått prata med min kusin om operationen för att jag inte skulle ångra mig.

Själv skulle jag rekommendera alla som funderar på att göra käkoperationer att göra det. Visst, väntan är jobbig, och det är inte kul att vara uppsvullen och inte kunna äta och så, men det gör faktiskt inte alls så ont som man tror att det gör. Faktiskt är det så att det gör mer ont att operera bort visdomständerna än att flytta käkarna. Eller vad säger ni andra som har gjort det?