innid

I jakt på något gott att tröstäta när jag slösar bort min kväll på att försöka förstå vad Lennart vill med excelupgiften egentligen vandrade jag runt i planetstaden och hade en underlig att jag var i någotmedelhavsland. Det är över 20 grader varmt, ganska soligt och vindstilla. Med de viktigaste sakerna i en tygväska på axeln, mina svarta birkenstock, en kort svart linnekjol och mitt röda Franz Ferdinand-linne letade jag mig fram till en kvartersbutik i planetstaden där jag införskaffade en chokladkaka. Känslan av att vara i en butik i Grekland eller något liknande var nästan överväldigande.

Jag tog min kaka och prommenerade Merkuriusgatan hemmåt. De japanska körsbärsträden stod i full blom, några få människor var ute i sina trädgårdar och satte upp grillar inför middagen, men i övrigt så var det helt lugnt. I nästan varje träd sjöng fåglar om önskade partners, jag beundrade naturens skönhet och önskade att jag kunde vara kvar ute och bara gå runt hela kvällen.