innid

På den sjunde dagen vilade Gud. Jag kommer inte att vila den sjunde dagen efter idag.

Eller det beror på hur man ser det. Jag menar, jag kommer ju att vara sövd. Men vila vill jag nog inte kalla det.

Igår fick jag sk. kirurghakar fastsatta på tandställningen. De ska tydligen användas för att hålla fast käkarna på nåt sätt när jag opereras. Låter bra, men jag fattade inte riktigt hur han menade att de ska hålla fast dem...

Om en och en halv timme ska jag upp på kirurgen och träffa narkosläkaren samt få en allmänmedicinsk undersökning. Det är lite läskigt kanske.

Fast det är klart. Jag överlevde ju det värsta; blopdprovstagning i armvecket.
För de av er som inte känner till det, så är jag rädd för nålar. Och tandläkare. Och operationer. Sammanfattningsvis: jag är skiträdd för det jag kommer att gå igenom om en vecka.

I beräkningen bör man nog ta in att mina fobier faktiskt har blivit bättre sen jag började med det här. Jag är inte längre skiträdd för tandläkare. På något sätt verkar jag ha insett att även om det gör ont, så är det bättre att det gör ont nu direkt, än att dra ut på det och vänta med smärtan. Exempelvis lät jag dem operera bort båda visdomständerna i underkäken på samma gång för att jag inte skulle behöva gå igenom det två gånger. Sen när jag fick lämna blodprov, så var det att lägga sig på britsen, och helt enkelt låta dem göra det. Jag har ju hellre en nål i mig nu och sipper det sen, än sitter och väntar och jagar upp mig över det.

Väldigt ofta är märker de som ska göra sådana saker om man tycker att det är obehagligt. De är oftast väl medvetna om att de flesta INTE tycker om att bli stuckna med saker i armar/munnen. När jag opererade bort visdomständerna var där en jättebra sköterska som verkligen tog hand om mig och förklarade allting väldigt nogrant så att jag inte skulle bli rädd av att överaskas av något.

Den allmänmedicinska undersökningen är jag inte särskilt orolig för. Jag har fått blodtrycket kontrollerat mycket, och mina lungor har alltid varit av intresse för läkare eftersom jag har haft krupp vid ovanligt hög ålder (16 år och uppåt). Mer blodprover borde de väl inte behöva, och även om de gör det, så är det inget farligt.

Jag kommer att meddela er vad de har sagt när jag kommer tillbaka. Håll utkik!

Och till alla er andra där ute som också ska opereras: vi måste hålla ihop och våga lugna varandra! HEJA HEJA! VI KLARAR DET!