innid

Snart är det dags för omtentan i matte. BLÄÄÄÄÄ! Jag förstår inte, varför kan de inte bara göra en normal tenta, en sån som de lägger upp på nätet som exempel? Varför måste tentorna jag skriver vara svårare?

Majsan var här idag och vi försökte plugga ihop, hon till IE tentan nästa vecka, och jag till matten. Det funkade inte. Men det var trevligt!  Och så hade hon med sig chips, och berättade ungefär 300 gånger att hon har fått internet nu. Dessutom bestämde vi att vi ska ses efter min tenta på fredag och gå på stan. YOUPPIIEEE!!! Vi kommer inte att vara kursare i höst. Snyft! Men jag kommer fortfarande att kunna peta Erica i öronen på föreläsningarna. HEHEHEHEHEHEHEHEHE!

Jag blev godkänd på tentan i Finansiell Ekonomi!

Detta innebär att jag inte kommer att behöva göra tre tentor i augusti. Som mest (eller rättare sagt... det är detta som kommer att ske) kommer jag att behöva ta två tentor. Det blir den ökända mattetentan, och så blir det den trista trista internationella tentan. Bläää! Men under kan ännu ske.

Jag har haft sånt flyt den här veckan att jag omöjligt kan ha fått godkänt på internationella.

Först fick jag klänningen för halva priset, sen så blev jag godkänd på finansen, och så... vet jag inte mer. Men jag fick två bra aker på en vecka, och det är inte dåligt!

Snart ska jag bege mig. Cykla tornavägen upp, svänga in på ica och införskaffa lite drickyoghurt, cocacola och choklad att förtära vid behov. Sedan bär det av sista biten till Matteannexet. Där, där måste jag minsann sitta i minst en timme innan jag får slänga mig på Vackra Svarten och kasta mig utför backen som inleder mitt sommarlov.

Jag har ätit lunch nu. Spaghettirester från i söndags. Tittat på Emmerdale och läst igenom mina anteckningar. Eller ja, åtminstone det mesta av mina anteckingar. Så nu är det bara att göra sig i ordning.

Jag är nannig. Väldigt nannig. Jag vill faktiskt sova fastän klockan bara är 20 i tio. Jag vill absolut inte plugga nu iallafall. Men imorgon. DÅ SKA DET SKE!

Igår var vi som sagt ute på galaj.

På Lunds drack jag en smarrig drink som kallades Jacuzzi. Är det någon som har någon aning om vad denna drink innehåller förutom rom?

Saken är sådan att jag först stod och tittade på drinklistan både länge och väl, och uppmärksammade då jacuzzidrinken, men valde tillsist en vid namn Banana Chock. Kanske tre kvart senare beställde jag en jacuzzi utan att titta på drinklistan igen.

Detta innebär att jag då inte kunde titta närmare på innehållet för att memorera det, och idag kommer jag inte ihåg det överhuvudtaget.

Snälla, om nån har receptet, hjäääälp mig!

Alla dessa idiotiska tentor har fått mig att börja rugga. Eller egentligen att ömsa skinn. För det gör jag verkligen.

Hela min rygg lossnar, så känns det iallafall. Det är solbrännan från förra helgen som spökar. Knappt har den slutat svida så lossnar den. Det kliar som tusan!

Hur hade den som konsturerade oss människor tänkt att jag ska vara snygg nästa vecka på student och bröllop när det hänger stora hudslamsor överallt på min rygg?

Det finns helt enkelt ingen gud!

...eller rättaresagt; sista föreläsningen med Lennart. ÄNTLIGEN! Terminen är slut iochmed tentan på tisdag, för omtentor räknas inte.

Sådana kommer det antagligen att bli endel i augusti, matten är redan bokad och finansen och internationella verkar hägrar. Fast det viktigaste är trots allt att man får ihop till csn-poängen, och de är kirrade sedan länge...

Idag såg jag först Pontus när jag kom in i ljusgården i EC1an, uppe vid skrivningsresultaten. När jag sedan kom ut till dörren för att gå vidare in i EC3 så mötte jag Andreas, och han hälsade på mig, utan att jag hälsade först! De som känner mig och vet att jag är mycket paranoid förstår nu att jag genast tog detta som ett omen och satt nervöst och väntade på att Alfredo skulle komma instormande under föreläsningen.

Risken att träffa dem kommer den närmaste tiden att vara minimal, och det är ju skönt. Desto jobbigare kommer det att vara att återvända till EC i höst för handelsrätten... men men... burn your bridges when you come to them...

Idag talade vi om tullar och tullunioner på föreläsningen. Vid ett av exemplena skulle han ha ett utgångsläge där det var tullar för att sedan gå mot frihandel, eller, till en tullunion.

Han tyckte att det var oerhört intressant att gå från tullar till frihandel i ett exempel så han sa

"Ni är så vana vid att frihandel är utgångsläget att ni får en chock när ni måste börja med tullar och sedan gå till frihandel!" Hysteriskt roligt. Tja, roligare än så blev det inte.

Nu ska jag titta på Fever Pitch.

IDag är det dåligt väder. Tur är väl det egentligen, ty ryggen smärtar fortfarande sedan helgens solbad.

Snart ska jag till skolan och genomlida två timmar med Fürehrn, han kan vara rolig, men det är fortfarande tråkigt att sitta och lyssna på honom i två timmar.

Efter skolan är det dags för Emmerdale, och Sambon ska göra lunch åt mig att konsumera till mitt älsklingsprogram.

Sedan måste jag välja; städa eller plugga. Det kommer att bli att jag städar, något jag skulle gjort igår redan men då tog tvätten all min tid. Nu ska jag äta upp det sista av morgongröten, göra mig iordning och sedan gyma upp till skolan.

Godnatt!

Idag sa Lennart något intressant... han talade om hur man debatterar om att man bara ska äta lyckliga hönor.

"då brukar jag säga... är det inte bättre att äta de olyckliga hönorna?!"

Det är mycket vettigt faktiskt, varför ska man äta de hönor som är lyckliga? Douglas hade den perfekta lösningen i Resturangen i slutet av universum; odla fram djur som vill bli uppätna och dessutom kan tala om att de vill det.

Snart är timmen slagen och jag ska vara på Viktoriastadion. Usch, det känns inte alls bra. Varför tvingar de oss att genomföra sådanahär idiotiska saker? På statsvetenskapen så räckte det att vi kunde bevisa att vi grundade vårt resonemang i  kurslitteraturen, och i övrigt fick vi sitta hemma i en vecka och gosa med tentan.

Vad är egentligen idéen med salskrivningar förresten? förstår inte, för i verkliga livet så kommer vi ju att ha tillgång till böcker, och det mesta lär man sig genom learning by doing. Jaja, jag får väl titta på  emmerdale och trösta mig med att det alltid finns omtentor.  

Jag är röd. Hela min rygg, baksidan av mina ben, och delar av min rumpa. Allt är rött.

Det är som en pulserande smärta, som om huden har svullnat upp och försöker slita sig loss från musklerna under. Läget är lite taskigt eftersom jag ska sitta still på min rumpa i timmar imorgon.  Tentan. Herregud, tentan.

Jag förstår det verkligen inte. Varför kan jag inte förstå det? När jag läser i boken är det bara uppenbara saker som förklaras, som att hushåll och företag måste fatta finansiella beslut. Uträkningarna de gör är bra. Första gången de görs, men efter ett antal sidor med samma sorts uträkning, med samma siffror, och "allting annat lika" så börjar jag bli litet trött på Netto Nuvärde. Jag vet vid det här laget att om nettonuvärdet > 0 så ska man investera. Det tog dem säkert ett halvt kapitel att avhandla.

För att summera dagens kunskaper;

• bränner man sig på rygg, ben och rumpa så gör det mycket ont och blir rött ergo, rött gör ont
• jag förstår ingenting av det jag måste kunna tills imorgon, men jag går dit ändå och ser om det hjälper att ha en formelsamling framför sig när man ska lösa uppgifterna
• boken Finance är omständig och påminner mig alldeles för mycket om tråkiga föreläsningar med Marcus

En av mina kursare ringde igår och muttrade om att hon kanske inte ska ta tentan imorgon. Jag vill verkligen inte heller.

Fast jag kan se det från den ljusa sidan, om jag går ut och lägger mig i solen med min finansbok nu, (kl. 10.26) så kan jag sätta min gamla metod i bruk; bränna mig sönder och samman och dessutom läsa igenom allt vad jag ska. Det var så jag fixade mina bruna ben till studenten förra året.

Fast den gången var det kanske 200 sidor religion jag skulle läsa till ett prov. Oh, ljuva gymnasietid när man kunde ta allt med en klackspark och ändå få höga betyg! På den tiden räckte det med allmänbildning för att ta sig igenom det mesta, och läste man igenom det man skulle hade man goda chanser på MVG.

Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som igår... fast så ljuv var den inte. Alla äckliga krav som ställdes, som var helt galna. Idag behöver jag bara läsa 1 eller 2 saker samtidigt, inte 3 romanska språk, eller något annat idiotiskt. Tiden då man var tvungen att rabbla verb för att inte åka dit på spanskan är över.

Tyvärr är det så att jag nu måste plugga än mer seriöst... Önska mig lycka till allesammans!

...fast egentligen så är det inte riktig ångest, det är mest... en känsla av olycka att jag måste läsa och lära mig allt det här till på måndag.

Varför egentligen? Jag är Pol.Magare och borde inte tvingas att lära mig om diversifiering, volatilitet och nuvärde av... jag vet inte vad. Det finns personer som har ängnat större delen av sin utbildning åt det här, som använder sig av särskilt utvekclade dataprogram och kan ta fram den perfekta investeringen för mig. Varför måste då jag också lära mig allt det här?

Räcker det inte med att jag har lärt mig att det finns möjlighet att diversifiera bort risk, att hedga eller att investera i en blandning av marknadsportföljen och riskfri ränta som passar var person?

JAG VILL INTE TENTA FINANSIELL EKONOMI!!!

Jag säger bara en sak; VÅGA VÄGRA MATTE!!!

Idag är det dags för att vara duktig på riktigt. Jag ska lära mig ALLT om finansiell ekonomi.

Imorse när jag gick upp fanns det inget att äta till frukost. Innan sambon drog sig till biblioteket meddelade han att han hade ätit upp potatismoset som blev över i förrgår. Han kan verkligen äta sådana saker på morgonen, jag skulle bara bli illamående om jag gjorde det.

Men nu, NU ska jag plugga! Ikväll kommer jag att veta allt om diversifiering och beta-risk.

Jag tror det är det det heter iaf...

Idag hade jag föreläsning 8-12.

De första två timmarna hade vi finansiell ekonomi med Marcus, sista föreläsningen på kursen. helt plötsligt har vår harmlösa skittråkiga lilla pojke blivit en ond, manisk robot som förvägrade oss rast! TVÅ TIMMAR OAVBRUTET med den tråkiga lilla mesen. Vi satt helt apatiska och låtsades föra anteckningar när han pratade och skrev på tavlan.

Hans röst har alltid varit monoton, men idag slog han alla rekord! Ibland vad det faktiskt så att den blev metallisk och det kändes som om man för första gången hörde vem han egentligen är; en grym robot som har färdats tillbaka från framtiden för att utöva sitt tyranni över oss stackars studenter. Ni kanske anser att jag tar i lite väl hårt nu, men han vägrade ge oss rast och försökte maskera det så att vi skulle tro att vi hade gått med på det! Han uttryckte det som att "vi skiter i rasten, om det är ok med er" och gick snabbt vidare så att vi inte skulle hinna protestera.

Klockan tio släppte han iallafall iväg oss (tack och lov!) och alla strömmade ner i kafeterian för att införskaffa något att konsumera för att återbringa liv i våra avdomnade hjärnor och kroppar.

Klockan blev kvart och det var dags att ta plats för Führerns (läs: Lennart) föreläsning. Han stormade in och grep snabbt tag i sin elastiska pekpinne som vanligt. Så snart han hade fått tyst på oss förklarade han att han skulle skicka runt en lista där vi skulle kontrollera att våra exceluppgifter hade kommit in och bokförts ordentligt och sedan började han föreläsningen med friska tag.

Efter en stund kom han för sig att förklara efterfrågekurvans utseende och det var då det mest hysteriska på hela dagen började.

"Låt schäga att detta är efterfråge...kurvan, som uttrycker den marginella betalningsbenägenheten. Ponera att vi har Malmö Teater, och de har en OPERA! Då ser vi att när de sätter priset schå här högt [ritar in det han talar om i ett diagram] schå är det bara en person som går. Och det är min hustru!"

Hela klassen skrattade så vi höll på att dö. Führern fortsatte rita.

"Om vi ischtället tar det här priset, schå är det två schom går. Och det är INTE jag!" [alla fortsätter skratta]. "Schlutligen, kommer vi till den här nivån, där alla de här [markerar i diagrammet] går på opera, även den här [markerar punkten där priset skär D-kurvan] trots att den är väldigt tveksam! ...men det är hans problem. [paus] fast det brukar vara mitt..."

För att verkligen förstå hur Lennart låter när han talar, bör ni tänka er Påhittige Johansson i varför är det så ont om q? av Hans Alfredsson, och sedan tänka er att det är en jätte...posh småländska istället. 

Tänk på det ett tag...

Kollade just mitt saldo, och upptäckte att CSN redan nu har begåvat mig med månadens studiestöd. Underbart!

Fast det är klart... när man har betalat månadens ränkningar kommer man att vara tillbaka på den där tusenlappen man hade innan pengarna kom (nedrans el!).

Snart ska jag göra iordning lunchen till mig och sambon för att sedan konsumera den till Emmerdale (det blir bara mer och mer spännande för var dag som går!) och därefter dra iväg till tandis (ÄNTLIGEN!). I eftermiddag, DÅ ska jag vara riktigt seriös. Då ska jag läsa femtusen sidor i Finansboken, och bli världens bästa portföljvalsteoretiker!

det är dagens målsättning. Så I'd better be going...!

Det mesta av min fysiska träning får jag när jag cyklar till skolan. Eftersom jag för tillfället studerar på Ekonomicentrum måste jag cykla Tornavägen upp, och ett bättre gym får man leta efter.

När vädret är så vackert som nu, och varma vindar för med sig syréndoften väljer jag dock att cykla paralellgatorna till och från skolan. Lutningen är den samma ungefär, men det är vackrare, skönare och en viss omväg som därmed ger mer täning.

Tyvärr är det så att de mest intensiva träningssessionerna slutar i en kall föreläsningssal med dålig luft och sövande mummel från någon framme vid tavlan. Det är lite illa att man då måste sitta där och glo, trots sin svettdrypande rygg och sitt vattenbehov. Det faktum att man är svettig när man kommer dit är inte på något sätt positivt, särskilt inte när det är så kallt att man efter en kvart får gåshud för att svetten tillför extra kyla till huden. Varför har man byggt Lund på en kulle? varför inte bygga det i ett hål, med universitetets alla lokaler på botten, så att man alltid kommer hem när man är svettig? Det optimala är naturligtvis att bygga staden på PLAN mark, men det är lite väl realistiskt, eller hur?

I jakt på något gott att tröstäta när jag slösar bort min kväll på att försöka förstå vad Lennart vill med excelupgiften egentligen vandrade jag runt i planetstaden och hade en underlig att jag var i någotmedelhavsland. Det är över 20 grader varmt, ganska soligt och vindstilla. Med de viktigaste sakerna i en tygväska på axeln, mina svarta birkenstock, en kort svart linnekjol och mitt röda Franz Ferdinand-linne letade jag mig fram till en kvartersbutik i planetstaden där jag införskaffade en chokladkaka. Känslan av att vara i en butik i Grekland eller något liknande var nästan överväldigande.

Jag tog min kaka och prommenerade Merkuriusgatan hemmåt. De japanska körsbärsträden stod i full blom, några få människor var ute i sina trädgårdar och satte upp grillar inför middagen, men i övrigt så var det helt lugnt. I nästan varje träd sjöng fåglar om önskade partners, jag beundrade naturens skönhet och önskade att jag kunde vara kvar ute och bara gå runt hela kvällen.