innid

Så var man tillbaka i det dåliga vädret, aka. Sverige. Cirka 20 grader och mulet är vad det är, och det kommer antagligen att ta ett tag innan jag vänjer mig vid att använda åäö igen.

VI anlände till Grillby 01.29 inatt. Svinkallt kan man kalla det, ty det var det. Trötta var vi också; vi hade lämnat kineserna i Milano klockan 16.10, och varit på resande fot sedan dess. Att kånka runt på gigantiska ryggsäckar är iofs något man vänjer sig vid, men efter en månad är man ganska trött på det.

Nu får man alltså ta och leva enkelt i en månad; jag har trots allt inte så mycket pengar kvar, men drömen om alla de vackra sakerna jag önskade köpa i Milano finns trots allt.

Vi har börjat titta på kise nu på allvar. Det börjar ju dra ihop sig till en ny liten familjemedlem. En liten Naba kanske... MMMM... som ska få nanna i jättesängen med oss!

Som sagt, vi har just anlant i Milano efter att ha varit i Venedig i fyra dagar. Pa mandag aker vi tillbaka till Bergamo varifran vi sedan atervander till unionens periferi pa tisdagkvall (dvs. Sverige).

Venedig kan sammanfattas som "hittepa stad". Hela staden bygger pa att den ar gammal och konstig och haller pa att sjunka, och finns bara kvar for att turister vill se den.

Visst, det ar en vacker stad, och en sarskild, lite sagolik kansla att ga runt dar- men anda ar det en hittepastad. Priserna ar fullstandigt galna (7 euro for internet i en timme, 4 euro for en minicalzone osv...) och campingen vi bodde pa var lite av en rip-off. Deras reklam pa sidan dar vi bokade inleddes med "don't waste your time and money on public transport". Deras privata shuttle service till och fran centrum tog mellan 20 och 30 minuter och kostade 3,5 euro tur och retur. Konstigt.

Iallafall, val framme i Milano tog vi tunnelbanan tva stationer till den hallplats dar vart hotell skulle ligga. Fullstandigt genomsvettiga (tagresan som tog 3 1/2 timme var icke luftkonditionerad och taget holl cirka 30 grader celsius) anlande vi vid hotellet, och den unge kinesiske mannen i receptionen tittade lite undrande pa oss och sa "we cancelled this recervation almost a week ago!" Iallafall ringde han sin gode van som kom och hamtade oss och tog oss till sitt hotel - 2 stjarningt tillskillnad fran vart bokade 1 stjarniga - dar vi nu har fatt ett lite dyrare rum med eget badrum och nara till det billiga internetcafé dar vi just nu sitter vid varsin dator (1,50 euro i timmen). Imorgon drar vi ner pa staden och kollar in shoppingstraken. Mums. Mode.

Och nar jag kommer hem till Lund ligger dar forhoppningsvis en olast cosmo och vantar pa mig. Smask!

Nu ar vi ute och reser. Eller ja, fortfarande rattaresagt. Vi har just anlant i Milano efter ett internetfritt besok i Venedig. Pa tal om overpriser, vem tusan betalar 7 euro i timmen for att vara online? Det verkade nastan vara standardpriset i den lilla latsasstaden pa oarna...

En sak vill jag bara ha sagt; Douglas hade ratt. Inte sa konstigt egentligen, eftersom han ar douglas, men anda. Glom aldrig din handduk. Jag tror att jag aldrig tidigare har haft sa mycket anvandning av en handduk som pa denna resa. Den bit frotté jag bar med mig fran Sverige har agerat tacke nar jag sovit utanfor (och innuti) flygplatser, huvudkudde vid poolen, naturligtvis (om den har varit tillrackligt ren) som torkanordning for ansikte och kropp, diskhandduk, underlag pa strand och i park, tillfalligt som badrumsmatta tror jag, och en massa annat. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle ha gjort utan min handduk faktiskt.

Det ar som Douglas sa, en liftare bor ha med sig sin guide, samt sin handduk. Da klarar man sig langt.

Det finns aven en figur i South Park som har tagit vara pa det har med nyttan av en handduk; Towelie. Nar han gor entré gor han det med en av replikerna "Remember to aaaalways bring a towel" eller "It's always good to bring a towel". Han har, likt sin foregangare Douglas, alldeles ratt.

Tre saker har jag att saga som avslutning pa det har.

1. Don't panic
2. Wanna get high?
3. Glom inte handduken

Bergamo. En liten stad i Alperna dar vi tillbringar lite av var tid pa ett hostel samt med att vandra runt i det mycket kuperade landskapet. Imorogn drar vi vidare till Bolonga dar vi ska bo pa ett hostel med breakfast included (det ar det iofs har ocksa) samt free internet acess!!! Underbart! Men det jag langtar efter mest av allt, ar maskintvattade klader. Vi har tvalflingor i vilka vi handtvattar nagra plagg at gangen i handfatet, men det ar inte samma sak.

Pa vart hostel har i bergamo bor det iallafall en kise vilken jag har matat med skogsbarsyoghurt. Smaskens tyckte kisen! Nu ska vi fortsatta ner pa stan och titta efter biljetter till bolonga samt glass.Mmmmums! Italiensk glass!

Ibland skams jag over att vara svensk. Idag och igar var ett sadant tillfalle.

Vi ar for tillfallet i Bergamo, en liten stad vid Alperna nara Milano. Pa vart hostel delar vi rum med 6 andra personer, varav tva var svenskor och tva var norskor. Svenskorna var exceptionellt korkade. For er som foljde den skandinaviska versionen av Top model, ar det bara att tanka pa de svenskor som var kvar sist. Ungefar sa korkade var de har tva svenskorna.

Nar norskorna talade med varandra pa norska (nynorsk) undrade den ena svenskan tyst till den andra "vad ar det egentligen de pratar for sprak? Ar det engelska, for det later som typ engelska fast anda inte..." Hur dum ar inte en svensk som inte kanner igen norska nar man hor det talas? Och hur dalig ar man inte pa engelska om man som svensk om man inte kan skilja det fran norska?

Vidare havdade de att det inte fanns nagra kontakter i rummet, "jo pa badrummet finns det val nat, men det ar ingen kontakt! Det ar nagot annat konstigt!" For er information sa var det nagot sa konstigt som ett helt vanligt sydeuropeiskt vagguttag! Aker man ner och ryggsacksluffar i sodra unionen borde man kanske tanka pa att det inte nodvandigtvis ar samma uttag har som hemma.

De var aven bekymrade over att det inte verkade som om deras sms de hade skickat hade kommit fram till Sverige.Med tanke pa allt annat korkat de har sagt ar det mycket rimligt att de inte har anvant nagot prefix.

Det ar vid sadana har tillfallen man skams over att vara svensk. Nar trangsynta, oforberedda svenskar ger sig ut och bekraftar sina egna fordomar genom att vagra ta reda pa hur saker egentligen star till, aven om de har chansen. Norskorna daremot var jattetrevliga. Det var nastan sa att man ville aberopa den gamla svensk-norska unionen for att slippa skammas riktigt lika mycket...

Varfor envisas alla lander i varlden att tillverka glass, nar det egentligen bara ar italienarna som kan denna fantastiska konst? Jag har nu, pa mycket kort tid provat bade italiensk och spansk glass, och trots att man skulle kunna tanka sig att det ar samma sak, sa ar det verkligen inte det!

Vad ar det egentligen italienarna gor med den? Ar det helt enkelt sa att de ar de enda som inte lagger bajs i glassen? Kan det verkligen vara sa enkelt?

Och varfor... VARFOR ar det sa svart att fa tag pa en ordentlig ostdisk i Sverige? Pa kontinenten finns de overallt!

Imorgon atervander vi till italien, och da ska jag frossa i god glass och pizzabrod igen... smask!

For tillfallet ar Sambon och jag i det soliga Valencia pa Spaniens ostkust.

Vadret haller cirka 35 grader, och storre delen av dagen har spenderats pa playan.

Imorse rusade jag in pa El Corte Inglés, nagra minuter efter att de hade oppnat for att inforskaffa mitt alldeles egna och rykande farska exemplar av "Harry Potter and the half blood prince". An sa lange har jag bara last cirka 80 sidor, men har annu inte blivit besviken. Till alla er som inte redan har den; KOP DEN!!!

Staden Valencia ar underbar. Vacker arkitektur, trevligt (dock lite varmt) klimat, billig mat, en fantastisk strand, Europas storsta marina center (vi var dar igar och tittade pa hajar, delfiner, pingviner och valrosser och 496 andra djurarter) och ungefar tva banker per invanare. Det ar nastan inga turister, och lokalbefolkningen pratar mycket lite engelska. Efter den inledande fragan om man talar spanska som av oss besvaras nekande sager de "no problem!" och fortsatter prata, just det, sin avart av spanska med oss. Men man vanjer sig.

Nu ska jag och Sambon atervanda till var Mercado och inforskaffa middag, for att sedan inta den pa vart hostel ungefar tre meter fran centrum. Sedan vantar en kvall av Harry Potters magiska varld. YOUPPIEEE!

Knappt hade dammet lagt sig efter Roskilde forran det var dags att dra vidare ut i Unionens territorium; forsta stoppet blev platsen for det beromda Romfordraget: Rom.

Klockan var nog sa mycket som 12 pa dagen nar vi anlande till "campingen inom staden Roms granser", dvs. en campingplats med rumsuthyrning ca. 1,5 mil fran stan. Tack och lov ar det billigt att aka kollektivt. 

Vi har hittills sett...

• Fontana di Trevi
• Pantheon
• Piazza Navona
• piazza di Spagna
• Vatikanen utifran och in
• Villa Borghese
• Casa di Goethe
• Via Veneto
• och en massa anndra delar av Rom som jag inte kommer pa for tillfallet

Vatikanen, eller rattare sagt Peterskyrkan sag vi i sondags, och upptackte att det da var stangt i Sixtinska kapellet, varfor vi fick atervanda igar, mandag.

Planen var egentligen att ta hela Vatikanen i sondags eftersom risken var att sa mycket annat var stangt pa sondagen. Igar morse kom vi alltsa till kon for sixtinska kapellet, och upptackte att den var fasansfullt lang. Idéen vi hade haft att ta sixtinska pa morgonen och Colosseum och Forum Romanum pa eftermiddagen foll ganska snabbt; det var alldeles for lang ko till Sixtinska for att vi skulle hinna med nagot annat.

Klockanvar halv tva nar vi antligen kom darifran, och da hade vi koat konstant fran halv elva. Tre timmar i ko med korkade manniskor som inte forstar att "no cameras allowed" betyder att de inte far fotografera. Fullstandigt utmattade av hunger och koande sokte vi mat. Sakert en timme senare hittade vi tillbaka till ett litet kafé dar vi hade atit forsta dagen och vi visste att priser och mat var goda.

I kvall aker vi aterigen ut till Ciampino, Ryan Airs flygplats, for att fortsatta till Valencia.

Igår var det ett hundra år sedan unionen mellan Sverige och Norge löstes upp, och SVT sände ett program från Blå hallen i Stockholms stadshus där kända norrmän och svenskar talade om sina nationstillhörigheter, samt de förutfattade meningarna och inställningarna till grannlandet.

Det var faktiskt intressant att se att Göran Persson har humor. Halvägs in i programmet påpekade programledaren att Görans hustru faktiskt var norska, varpå Göran sa att "ja, det har du rätt i...

Nu är det som sagt 100 år sedan unionen upplöstes med Norge, är det då inte dags att fördjupa unionen vi har med resten av Europa?

Natten till igår kom Sambon hem kvart i tre på morgonen efter att ha tillbringat eftermiddagen och natten på Helsingkrona nation. Han luktade inte rök.

I natt kom vi båda hem vid tre efter att ha varit på Vildandspuben och Lunds Nation hela kvällen och natten. Vi luktade inte rök.

Detta är tack vare det nyinförda rökförbudet som gäller på svenska uteställen. Det är framför allt Irland lustigt nog som har gått i främsta ledet när det gäller att förbjuda rökning på krogen. Oavsett, så är det ett underbart förbud som gör att man inte måste tvätta sängkläderna efter en natt ute för att de stinker rök.

Både Frankrike och Nederländerna har gått på det. Bluffen. Den yttersta avgrunden för hur idiotisk demokratin kan bli.

Naturligtvis talar jag om den idiotiska idén att folkomrösta angående konstitutionen. Båda länderna har sagt nej, men människor vet inte vad de röstar om. Tydligen hade Nederländerna 63% valdeltagande eller så, men jag har mycket svårt att tro att 63% av deras röstberättigade befolkning hade satt sig in så pass mycket att de faktiskt visste vad de röstade om.

Att kräva att få säga sitt om något som man klart uppenbarligen inte vet tillräckligt mycket om, när man faktiskt har valt personer som ska representera en och fatta beslut om lagstiftning! Varför ska vi ha en representativ demokrati när vi ändå kräver att få fatta alla dumma beslut själva? Dessa människor har som sitt jobb att sätta sig in i och ta ställning till lagstiftning och liknande. Varför ska vi då gå emot dem, det är vi som har satt dem där!

Hade våra representanter valt så hade vi varit med i EMU, vi hade inte haft våra små låtsaspengar som inte är värda ett skit. Malo berättade att de i Sydamerika inte hade trott på att hennes svenksa kronor var riktiga. "Nej, den valutan finns inte. I Europa har man euro!"

Precis, i Europa har man euro. Vi är en del av Europa, så låt oss inse det och acceptera att vi inte kan sitta och dricka potatisbrännvin i skogsstugorna för evigt och drömma om hur bra Karl-Oskar och Kristina kunde ha fått det i Duvemåla. Vi är med och formar framtiden, och framtiden är Europa.

Ett stort hooray for Europe... hip-hip, HOOOORAYY!!!

Ikväll är det kval till Schlagerfinalen. Eurovision Song Contest.

Vi vet alla att det finns deltagare i denna tävling som inte för tillfället ingår i vår union. I år är det dessutom så att il grande finale hålls i Kiev, Ukranina, i vintras hem för den orangea revolutionen.

I vilka färger kommer man då att välja på programledarnas kläder??? Kommer öppningsklänningen månne att vara en enorm balklänning i klart orange för att visa starka sympatier med den nye presidenten?

Mer kommenterer kommer imorgon, inför Det Slutliga. Det Yttersta. Beviset. Kommer Sverige att klara sig i år igen???

Här ser vi hur EU-anhängarna fördelar medlemsländernas nationalflaggor mellan sig.

Jag bar Storbritanniens flagga och givk bredvid Erica som bar Belgiens. Det var mäktigt med alla 25 flaggorna och Unionens fana längst fram i tåget, precis bakom polisbilen.

det har varit en hektisk dag i unionens tjänst. På Möllevångstorget samlades ca. 25 entusiaster från de borgerliga ungdomsförbunden, och så jag och min kamrat Erica. Efter att ha lyssnat på en mycket duktig talare från Nederländerna tågade vi med unionens 25 fanor, och EU-flaggan till Gustav Adolfs torg där Nederländaren talade ytterliga några överväldigande ord om att det är underbart att vara förenade i mångfalden.

Efter att ha skickat flaggorna till MUF Malmös lokaler gick vi till LUF Malmös lokaler och åt arraksbollar och drack saft. Några åt även havrekakor. Utmattade drog vi oss sedan till Lidl för att hylla den öppna marknaden i unionen. Jag och sambon införskaffade serranoskinka som vi åt upp när vi kom hem. Sambon investerade även i mjölk med extrem hållbarhet. Det är sådant de lever på på kontinenten. Ack om vi svenskar hade varit en del av det....