innid

Idag cyklade jag och Majsan hem till mig efter morgonens tråkiga föreläsning (Marcus försökte inte ens vara rolig) och när vi korsade gatan vid rondellen hände något.

Antagligen trasslade våra styren in sig i varandra på något sätt, men vi vet ännu inte exakt vad som hände. I alla fall började Majsans cykel ramla, och när den gjorde detta knufade den min cykel så att den ramlade över hennes, varpå hon ramlade ännu mer, och jag ramlade nästan mest och på något sätt drog mig och min cykel över henne och landade med huvudet på asfalten med Majasan under mig.

Jag har lite ont i käkbenet som slog i marken, och i vänster axel som tog det mesta av smällen, men i övrigt klarade jag mig med ett skrapsår på ena handen som är ca. ½x½ cm stort. Majsan skrapade upp sitt knä och hennes jeans gick sönder, men framförallt var det något som skedde med hennes cykel. När vi så småningom skulle dra våra cyklar och slicka våra sår, upptäckte vi att Majsans framhjul vägrade röra på sig. Vi bar helt sonika cykeln hem till mig där hon gjorde diverse ingrepp med väl valda delar av Sambons verktygslåda.

Vi kopplade av med varsin kopp te och internet, eller Emmerdale i mitt fall. Hon gick igenom mina blogginlägg, och konstaterade att jag inte längre borde anse mig vara en säker cyklist. Jag har helt enkelt blivit lundensifierad.