innid

Som sagt, vi har just anlant i Milano efter att ha varit i Venedig i fyra dagar. Pa mandag aker vi tillbaka till Bergamo varifran vi sedan atervander till unionens periferi pa tisdagkvall (dvs. Sverige).

Venedig kan sammanfattas som "hittepa stad". Hela staden bygger pa att den ar gammal och konstig och haller pa att sjunka, och finns bara kvar for att turister vill se den.

Visst, det ar en vacker stad, och en sarskild, lite sagolik kansla att ga runt dar- men anda ar det en hittepastad. Priserna ar fullstandigt galna (7 euro for internet i en timme, 4 euro for en minicalzone osv...) och campingen vi bodde pa var lite av en rip-off. Deras reklam pa sidan dar vi bokade inleddes med "don't waste your time and money on public transport". Deras privata shuttle service till och fran centrum tog mellan 20 och 30 minuter och kostade 3,5 euro tur och retur. Konstigt.

Iallafall, val framme i Milano tog vi tunnelbanan tva stationer till den hallplats dar vart hotell skulle ligga. Fullstandigt genomsvettiga (tagresan som tog 3 1/2 timme var icke luftkonditionerad och taget holl cirka 30 grader celsius) anlande vi vid hotellet, och den unge kinesiske mannen i receptionen tittade lite undrande pa oss och sa "we cancelled this recervation almost a week ago!" Iallafall ringde han sin gode van som kom och hamtade oss och tog oss till sitt hotel - 2 stjarningt tillskillnad fran vart bokade 1 stjarniga - dar vi nu har fatt ett lite dyrare rum med eget badrum och nara till det billiga internetcafé dar vi just nu sitter vid varsin dator (1,50 euro i timmen). Imorgon drar vi ner pa staden och kollar in shoppingstraken. Mums. Mode.

Och nar jag kommer hem till Lund ligger dar forhoppningsvis en olast cosmo och vantar pa mig. Smask!

Nu ar vi ute och reser. Eller ja, fortfarande rattaresagt. Vi har just anlant i Milano efter ett internetfritt besok i Venedig. Pa tal om overpriser, vem tusan betalar 7 euro i timmen for att vara online? Det verkade nastan vara standardpriset i den lilla latsasstaden pa oarna...

En sak vill jag bara ha sagt; Douglas hade ratt. Inte sa konstigt egentligen, eftersom han ar douglas, men anda. Glom aldrig din handduk. Jag tror att jag aldrig tidigare har haft sa mycket anvandning av en handduk som pa denna resa. Den bit frotté jag bar med mig fran Sverige har agerat tacke nar jag sovit utanfor (och innuti) flygplatser, huvudkudde vid poolen, naturligtvis (om den har varit tillrackligt ren) som torkanordning for ansikte och kropp, diskhandduk, underlag pa strand och i park, tillfalligt som badrumsmatta tror jag, och en massa annat. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle ha gjort utan min handduk faktiskt.

Det ar som Douglas sa, en liftare bor ha med sig sin guide, samt sin handduk. Da klarar man sig langt.

Det finns aven en figur i South Park som har tagit vara pa det har med nyttan av en handduk; Towelie. Nar han gor entré gor han det med en av replikerna "Remember to aaaalways bring a towel" eller "It's always good to bring a towel". Han har, likt sin foregangare Douglas, alldeles ratt.

Tre saker har jag att saga som avslutning pa det har.

1. Don't panic
2. Wanna get high?
3. Glom inte handduken

Nu nar jag och sambon ar ute och reser, hander det att vi valjer att bo pa campingar, da dessa ofta ar de billigaste alternativen. Iallafall om man ser till vad det kostar att bara hyra ett rum dar.

Nar vi i forrgar kom till Bologna, dar vi ar nu, och checkade in pa campingen, en stunds bussresa utanfor staden, fragade vi om det mojligen fanns nagon supermarket i narheten. Det gjorde det inte, men, sade mannen i receptionen, det finns en minimarket vid baren. Dar kan man kopa vatten och brod och lite mat och sa om man vill. Vi tittade pa den. For en flaska med 1,5 liter vatten, helt vanligt vatten, ville de ha 1,20 euro. Idag hittade vi exakt samma sort i en butik inne i staden, gissa priset? 25 cent!!! Har de verkligen ingen skam i kroppen?

Den har campingen tar iallafall inte ut overpriser pa tvatt, som de tidigare stallena har gjort. I Rom ville de ha 10 euro for att tvatta och torka, tvatteriet i Valencia ville ha det samma och i Bergamo tog vandrarhemmet 8 euro for processen ifraga. Blaaa. Men antligen har vi kommit till ett stalle som bAra tar 3 euro. Vi far nog hanga det att torka i solen, men det gar sa bra sa. Vi far ju rena klader i utbyte.

Bergamo. En liten stad i Alperna dar vi tillbringar lite av var tid pa ett hostel samt med att vandra runt i det mycket kuperade landskapet. Imorogn drar vi vidare till Bolonga dar vi ska bo pa ett hostel med breakfast included (det ar det iofs har ocksa) samt free internet acess!!! Underbart! Men det jag langtar efter mest av allt, ar maskintvattade klader. Vi har tvalflingor i vilka vi handtvattar nagra plagg at gangen i handfatet, men det ar inte samma sak.

Pa vart hostel har i bergamo bor det iallafall en kise vilken jag har matat med skogsbarsyoghurt. Smaskens tyckte kisen! Nu ska vi fortsatta ner pa stan och titta efter biljetter till bolonga samt glass.Mmmmums! Italiensk glass!

Ibland skams jag over att vara svensk. Idag och igar var ett sadant tillfalle.

Vi ar for tillfallet i Bergamo, en liten stad vid Alperna nara Milano. Pa vart hostel delar vi rum med 6 andra personer, varav tva var svenskor och tva var norskor. Svenskorna var exceptionellt korkade. For er som foljde den skandinaviska versionen av Top model, ar det bara att tanka pa de svenskor som var kvar sist. Ungefar sa korkade var de har tva svenskorna.

Nar norskorna talade med varandra pa norska (nynorsk) undrade den ena svenskan tyst till den andra "vad ar det egentligen de pratar for sprak? Ar det engelska, for det later som typ engelska fast anda inte..." Hur dum ar inte en svensk som inte kanner igen norska nar man hor det talas? Och hur dalig ar man inte pa engelska om man som svensk om man inte kan skilja det fran norska?

Vidare havdade de att det inte fanns nagra kontakter i rummet, "jo pa badrummet finns det val nat, men det ar ingen kontakt! Det ar nagot annat konstigt!" For er information sa var det nagot sa konstigt som ett helt vanligt sydeuropeiskt vagguttag! Aker man ner och ryggsacksluffar i sodra unionen borde man kanske tanka pa att det inte nodvandigtvis ar samma uttag har som hemma.

De var aven bekymrade over att det inte verkade som om deras sms de hade skickat hade kommit fram till Sverige.Med tanke pa allt annat korkat de har sagt ar det mycket rimligt att de inte har anvant nagot prefix.

Det ar vid sadana har tillfallen man skams over att vara svensk. Nar trangsynta, oforberedda svenskar ger sig ut och bekraftar sina egna fordomar genom att vagra ta reda pa hur saker egentligen star till, aven om de har chansen. Norskorna daremot var jattetrevliga. Det var nastan sa att man ville aberopa den gamla svensk-norska unionen for att slippa skammas riktigt lika mycket...

Varfor envisas alla lander i varlden att tillverka glass, nar det egentligen bara ar italienarna som kan denna fantastiska konst? Jag har nu, pa mycket kort tid provat bade italiensk och spansk glass, och trots att man skulle kunna tanka sig att det ar samma sak, sa ar det verkligen inte det!

Vad ar det egentligen italienarna gor med den? Ar det helt enkelt sa att de ar de enda som inte lagger bajs i glassen? Kan det verkligen vara sa enkelt?

Och varfor... VARFOR ar det sa svart att fa tag pa en ordentlig ostdisk i Sverige? Pa kontinenten finns de overallt!

Imorgon atervander vi till italien, och da ska jag frossa i god glass och pizzabrod igen... smask!

Nu har jag last fardigt "Harry Potter and the half blood prince". Ett MASTE for alla Potterfans! Jag kan inte langre barga mig tills den sista boken kommer. Nar den nu gor det...

Vad ska man gora nu da? Jag har ju ingen aning vad man gor nar man har last ut en ny potterbok. Det kommer jag inte ihag fran tidigare ar...

For tillfallet ar Sambon och jag i det soliga Valencia pa Spaniens ostkust.

Vadret haller cirka 35 grader, och storre delen av dagen har spenderats pa playan.

Imorse rusade jag in pa El Corte Inglés, nagra minuter efter att de hade oppnat for att inforskaffa mitt alldeles egna och rykande farska exemplar av "Harry Potter and the half blood prince". An sa lange har jag bara last cirka 80 sidor, men har annu inte blivit besviken. Till alla er som inte redan har den; KOP DEN!!!

Staden Valencia ar underbar. Vacker arkitektur, trevligt (dock lite varmt) klimat, billig mat, en fantastisk strand, Europas storsta marina center (vi var dar igar och tittade pa hajar, delfiner, pingviner och valrosser och 496 andra djurarter) och ungefar tva banker per invanare. Det ar nastan inga turister, och lokalbefolkningen pratar mycket lite engelska. Efter den inledande fragan om man talar spanska som av oss besvaras nekande sager de "no problem!" och fortsatter prata, just det, sin avart av spanska med oss. Men man vanjer sig.

Nu ska jag och Sambon atervanda till var Mercado och inforskaffa middag, for att sedan inta den pa vart hostel ungefar tre meter fran centrum. Sedan vantar en kvall av Harry Potters magiska varld. YOUPPIEEE!

Knappt hade dammet lagt sig efter Roskilde forran det var dags att dra vidare ut i Unionens territorium; forsta stoppet blev platsen for det beromda Romfordraget: Rom.

Klockan var nog sa mycket som 12 pa dagen nar vi anlande till "campingen inom staden Roms granser", dvs. en campingplats med rumsuthyrning ca. 1,5 mil fran stan. Tack och lov ar det billigt att aka kollektivt. 

Vi har hittills sett...

• Fontana di Trevi
• Pantheon
• Piazza Navona
• piazza di Spagna
• Vatikanen utifran och in
• Villa Borghese
• Casa di Goethe
• Via Veneto
• och en massa anndra delar av Rom som jag inte kommer pa for tillfallet

Vatikanen, eller rattare sagt Peterskyrkan sag vi i sondags, och upptackte att det da var stangt i Sixtinska kapellet, varfor vi fick atervanda igar, mandag.

Planen var egentligen att ta hela Vatikanen i sondags eftersom risken var att sa mycket annat var stangt pa sondagen. Igar morse kom vi alltsa till kon for sixtinska kapellet, och upptackte att den var fasansfullt lang. Idéen vi hade haft att ta sixtinska pa morgonen och Colosseum och Forum Romanum pa eftermiddagen foll ganska snabbt; det var alldeles for lang ko till Sixtinska for att vi skulle hinna med nagot annat.

Klockanvar halv tva nar vi antligen kom darifran, och da hade vi koat konstant fran halv elva. Tre timmar i ko med korkade manniskor som inte forstar att "no cameras allowed" betyder att de inte far fotografera. Fullstandigt utmattade av hunger och koande sokte vi mat. Sakert en timme senare hittade vi tillbaka till ett litet kafé dar vi hade atit forsta dagen och vi visste att priser och mat var goda.

I kvall aker vi aterigen ut till Ciampino, Ryan Airs flygplats, for att fortsatta till Valencia.

Jag är påväg snart... till Rom. Med sambon. Hihi. Nästa gång jag bloggar blir det utan riktigta å, ä och ö. Haha. Och när jag kommer hem igen är sommaren nästan slut. Snyft.

Men då är det kisedags!

På förekommen anledning ska jag meddela hur det gick till när jag förlorade mitt körkort.

Det var inte, som jag lite otydligt har inbillat folk, att jag körde för fort eller att polisisten var elak mot mig, det var så att jag var åksjuk.

Vi anlände till Roskilde vid 5 halv 6 på tisdagkvällen, och drog runt med vår packning över hela westcampingen. Jag blev bara mer och mer illamående och när vi väl hade hittat en pytteplats att slå upp kupoltältet på, var jag tvungen att kräkas.

Innan kvällen var över hade jag kräkts fyra gånger, samt någonstans på vägen förlorat det lilla röda skånetrafikenplasthöljet i vilket jag förvarade mitt körkort samt mina 900 danska kronor som var kvar efter vodkainköpet. Taskigt läge. Jag förlorade alltså pengarna och körkortet utan att ha haft roligt i höga hastigheter först.

Surt. RIKTIGT surt.

De senaste fem dagarna har jag upplevt Roskildefestivalen. Bäst sammafattas den nog i en liten lista, vilken här följer.

Jag har på Roskildefestivalen...

• ...sett minst 3 000 killar i kilt (nej, det är inte något positivt)
• ...spytt i en ölkartong (jag var åksjuk på kvällen när vi kom, inte full om ni undrar)
• ...sett Snoop Dog, och fått bekräftat att han är dålig
• ...förlorat mitt körkort och 900 danska kronor
• ...stått längst fram på Foo Fighterskonserten (jag kan inte hjälpa det, jag älskar Dave!)
• ...förätit mig på Nutella-wannaben "max und moritz"
• ...sett killar gnugga snopparna mot varandra
• ...sett filmerna "Supersize me", "Coffee and cigarettes" och "Big fish"
• ...återberättat min systers fyllor för henne
• ...gått runt och sjungit på Franz Ferdinands "Take me out"
• ...delat allt systerligt med systerY
• ...blivit tafsad i rumpan tre gånger
• ...blivit känd som "spyan" (efter första kvällens åksjuka)
• ...kissat vid plank säkert 20 gånger (vadå? killarna kissade vid planken, varför får inte vi tjejer göra det?)
• ...bajsat på bajamajor ett otal gånger
• ...sett alldeles för många människor i osmickrande kläder, frisyrer och solbrännor
• ...andats in ungefär 1 000 kg damm
• ...fått skavsår mellan stortån och pektån på båda fötterna av flipflops från Elle
• ...inte duschat eller tvättat håret på fem dagar

Så kan man väl i första skedet sammanfatta Roskildefestivalen för min del. Surt med pengarna, riktigt surt med körkortet, men eftersom jag fick se Foo Fighters så var det värt det.

Här sitter jag och spyr i en ölkartong första kvällen. Som sagt var jag åksjuk, INTE full.