Dagens roligaste skämt
Examinatorn: Det handlar om att se till vad det är ett fall av. Så man KAN jämföra äpplen och päron, för de är båda fall av frukt.
(tystnad, ca 3 sekunder)
Jag: ...det är så kallad fallfrukt.
(hysteriskta skrattande från samtliga närvarande)
VG, UD och lite sånt
Imorgonbitti blir det flytt till Storstan, och på söndag kväll så är det födelsedagsmiddag för sambons lillebror, så det är full rulle!
Hej och hå vad det går, jag heter Rulle. Full rulle.
Snart är det över...
Fast jag har fått ett litet "jo, det verkar som om din uppsats kommer att bli godkänd" från institutionen, men inte mer än så, och de säger hela tiden saker för att inte råka ge mig minst ett godkänt innan examinationen är klar på fredag, bara för att betygssättningen inte är klar ordentligt förrän då. Jag blir oerhört frustrerad varje gång, även om de egentligen nog eventuellt har sagt att uppsatsen är godkänd.
Idag har jag och systrarna packat större delen av min garderob. Det som är kvar ska antingen kastas, eller packas i lådor och inte följa med till Stockholm. Helt plötsligt hade jag mycket mindre kläder än jag trott... Igår packade jag och systerY porslin, bestick och köksredskap. Jag har två muggar, två assietter och två djupa tallrikar kvar uppe, tillsammans med två av varje bestick. Imorgon får jag packhjälp av både mamma och Ercan, så förhoppningsvis är allt packat till fredag kväll så att vi kan fylla bilen redan då. Sen bär det av tidigt lördag morgon.
Jag har idag köpt en klänning att ha på Hammarskiolds tioårsjubileum nästa fredag. Den är väldigt fin. Slutar precis under knät, och är kopparbrun och glansig, med svart tyll som täcker det glansiga tyget, samt styvare tyll som sticker ut vid fållen så att kjolen får härlig vidd (oj vad jag beskriver dåligt). När jag hittar igen sladden till kameran så ska jag lägga upp foton.
Nu ska jag återgå till att läsa uppsatserna jag ska opponera på på fredag.
Alla måste titta!
Låt mig säga så här... Conan plus helskägg, minus manusförfattare, plus fria tyglar = roligt.
OK, så saker går frammåt
Jag har fått schemat för oppositionen nu. Det är först den 18 januari kl 15 som jag kan anses vara fri från uppsatsen. Förutsatt att jag blir godkänd. Det vet jag ännu inte. Jag hoppas på att få veta det inom kort.
För att spara tid, eller, hinna med det överhuvudtaget, har jag idag lagt ut en annons om att lägenheten är för uthyrning. På bara några få timmar fick jag 10 svar. Tre av dem kommer och tittar på den imorgon, så jag kommer nog att välja någon av dem.
Idag gick jag och syster Y på stan också, och jag köpte två par skor att ha till kostym. Ett par låga, och ett par med kanske 5 cm klack. Det bästa med dem är att jag nu inte är i akut behov av att lägga upp mina svarta kostymbyxor.
Jag har gjort en liten att-göra-lista för imorgon.
- städa lägenheten ordentligt och våttorka golven och så
- köpa en glödlampa, eftersom den i taket har gått sönder
- visa lägenheten för tre personer
- jobba
- börja läsa uppsatserna jag ska opponera på
Så.. snart ska jag gå och lägga mig och titta på Gensyn med Brideshead tills jag somnar i ett litet rus av njutning för att de pratar så fint och är så härligt engelska hela bunten. Och för att den riktige Arthur Dent spelar Bridey...
Woho!
Jag har nu lämnat in uppsatsen. Den är därför inte mitt problem förrän det är dags för opposition. Och det kan ta mer än en vecka!
OK, snart är det dags...
T minus 12 h 25 min...
Ok, det här börjar likna en konspiration
Sen: datorn låter väldigt illa... rekommendationen från HP-support är "ta backup och STÄNG AV DATORN!" Då stod jag 3-4 meter från datorn och han hörde ljudet genom telefonen.
Slutligen: 1 timme och 45 minuters strömavbrott. Och jag som har allt mitt material på min nya fina externa hårddisk som drivs av en egen nätadapter.
Nu har allt löst sig någorlunda. Jag dricker stora mängder nyponsoppa, te och vatten, och knaprar huvudvärktstabletter till förbannelse. Skriver uppsats gör jag på mammas dator, som tillsammans med nya fina externa hårddisken drivs av elen som slutligen kom tillbaka.
Ett vitt mjukt täcke med riktig snö har bäddat ned det skånska januari-landskapet (eller i alla fall den del som jag ser från mitt fönster). Det är som ett tillfälligt eld-upphör för att låta fotfolket avancera en bit upp i ingenmansland innan man fortsätter skjuta. Tyst, och nästan lite vackert. Och bådar ALDRIG gott...
Kommer jag att få in uppsatsen i tid, eller dör den på mållinjen? Sista rycket...