Projekt:kondition 2010, status
De senaste dagarna har jag varit ovanligt aktiv med mitt projket. Säkert flera hundra hopp har jag hoppat om dagen, och dessutom har jag, som tidigare nämnt, cyklat mycket.
Idag ska jag hoppa 500 hopp till, och jag har redan hoppat kanske 200 i eftermiddags.
Problemet med att inte ha någon kondition är att man omedelbart får en fruktansvärd puls och nästan blir darrig efter kanske... 50-60 hopp. Ja, jag vet, jag är dålig. Ni behöver inte påtala det för mig.
När jag införskaffade hopprepet var det det enda som var kvar, och Johan (som också ville ha det) blev utan. I lördags var han här hos oss och Sambon berättade för honom om mitt projekt. Johan skrattade och tyckte att det var bra med realistiska mål.
Jag tycker att du gör det jättebra innid. Du är duktig och ambitiös. Men ta det lugnt, projektet kallas ju kondition 2010, skynda långsamt.
I den här takten kommer du ju bannemig vara atlet någon gång i juli 2008! Lugn darling!
hopp, hopp, hopp i hopprep
Denna saga om sånt som förändras i livet
äger rum strax bortom en äng
Där en flod och en bergknalle utgör motivet
i en vild och höglätnad äng
Där bodde ett lamm med en makalös ull
Det var glimrande glans i hans kritvita krull
Han var verkligen stolt för ullpraktens skull
och kom loss i en uppsluppen dans
Det gav vännerna glädje och stort behag
De tyckte att dansen var sprittande smittande
och hängde på överlag
Men så en dag...
(en bil kommer, tar fåret, det börjar regna och fåret kommer tillbaka renrakat och sitter i regnet och gråter, så kommer solen igen)
Efter regnets dystra skur
kom en skuttande och förnöjd figur
En sagolik hare ett märkvärdigt djur
Hans gestalt gjorde halt
och han sa "tjena, är du sur?"
"jo nyss var jag ullig, snygg och kokett
och jag brukade dansa en yster ballett
sen fördes jag bort på ett otrevligt sätt
jag blev rakad, dumpad och det suger fett.
Jag har't inte lätt
mina vänner skratt högt, givetvis
Jag ser inte klok ut; skär som en gris"
"Skär? Skär?! E're nå' fel på skär?!
Ha'ru skärbesvär sitter det här!
Strunta i färgen, den kvittar ändå
Om man är skär, man är grön eller midvinterblå
Livet går upp och neråt ibland
Är du nere så se dig omkring litegrann
Din kropp har du kvar, dina fötter och ben
Du har huv'et på skaft, du är hel du är ren
Nog kan du dansa, du kan mer än så
Du kan sväva fritt högt i det blå
Du lyfter på foten och stampar med den
Och märker hur allt känns uppåt igen
Upp-uppåt igen
Uppåt och upp, bli uppåt och lej
om du gör ett försök går det fint ska du sej
Först upp med en fot, och så stampa den i marken!"
Varenda år när våren tog slut
så blev han rakad precis som förut
han dumpades hårlös med likgiltig blick
men; han brydde sig inte, han hade sitt trick
Han for upp och sen uppåt igen
Det går upp och ner i livets lopp
men en sagolik hare vet att det finns hopp!
Från kortfilmen "HOPP"